Svärm och så ännu mera bin.
Då skall vi se i vilken ordning man skall ta det här... Vi kan börja med lite "amatörafton" och hur det kan gå om man tror att bina väntar på att du som biodlare skall hänga med.
Utvecklingen har varit helt otrolig. Våra avläggare har växt så det knakat i kuporna. Sånär som på ett par, tre stycken nu som har drottningar som kläckts i dagarna. Vi har även ringt och bokat möte med vår bitillsynsman inför eventuell utbigård. Vi tänkte även att för att spara lite onödigt arbete så avvaktade vi med utbygget av några samhällen för att slippa kolla de extra ramarna det innebar vid tillsynen... Lång historia kort: vi missade tre drottningceller i en av kuporna när vi "rev alla utom en". De lömska bina hade dolt dem otroligt väl och de var mycket lika en vanlig drönarcell tills de kläckts och man kunde se hur djupa de var. Aha... Drottningcell. Skit!
Michael hade varit och tränat (jag var på jobbet) och just vid hemkomst hörde han att det var ett fasligt surr bak Lille-ladan. Ungbin på orienteringsflyg eller vad står på? Efter att studerat flustret i en halvminut var det bara att konstatera att det var svärm på gång! Bin sprutar(!) ur flustret och väl i luften stiger de till väders ovan kupan.
Här pågår något mystifisktiskt!
När det väl svärmar så hör det liksom till att det sker på lämpligt tillfälle: Mitt i maten, när man skall sätta sig i bilen och åka på släktkalas eller skolavslutning. De två svärmar vi fått i vår bikarriär har varit lite mer beskedliga vad gäller tidpunkt. Nu då när Michael var lite sliten efter ett pass på gymmet, eller vad sägs om förra året då svärmen gick nio på morgonen dagen efter midsommarfesten? Den gången var ärligt talat så där kul.
Har man tagit en svärm förr så har man en gnutta rutin och har man dessutom läst på lite om svärmfångst så kan man hålla pulsen just under max och ta det "lite chill", som Elsa säger.
Michael dök i bidräkten och utsåg Elsa till förste vice svärmfångare. "Ta på dig mammas bidräkt och kom ut! Nu!" Rutin och lite chill... nog. ;) Elsa skall ha en eloge för stark insats med både kamera och spärrgaller. Hurra för Elsa (som typ är tämligen ointresserad av våra bin och vad de gör så länge de inte är på henne).
Svärmen beslutade, tack och lov, sig för att sätta sig i björken intill Lille-ladan. Det vill säga på fångstvänligt avstånd.
I väntan på att svärmen skall samlas kan man ju kolla mobilen lite. Blocket? ;)
Här står de med rumpan i vädret och lockar alla vimsbin till rätt ställe.
Summering av amatörafton blir att man skall kolla och riva allt som ens påminner om en drottningcell om man skall låta bina dra upp en ny drottning. Inspektion av samhället de svärmat från visar en död drottning på botten av kupan, ett par uppbitna celler och, igen tack och lov, en dam gåendes på en av kakorna. Bina har således inte låtit dessa damer slåss om makten i kupan utan sonika skickat den ena ut i svärm. Oparad. Och den andra gå kvar i ursprungsamhället. Oparad.
Bot och bättring blir att inte såsa mer med utbygget av kuporna utan låta bina få mer utrymme. Pronto! Inga mer svärmar här inte. :)
En låda till på samtliga planerade samhällen sådet blir en vacker radda.
