Skaftet var ju ändå för långt.

Tyckte i alla fall jag... 
 
Händelse som lyder:
Jag och och min mamma skulle röja lite lite i trädgården. Ta ned några stora buskar och gräva upp i ett eftersatt land. Buskarna lämnade en hel del större grenar och annat efter sig som krävde större insatser. Jag plockade fram vår grentugg och gjorde kort varsel om alla grenar och annat den kunde flisa i sig. Såå... När vi nästan var klara med allt tyckte jag nog att visst var det lite väl mycket bös kvar i tuggens inmatning och det ville liksom inte tuggas ned. Hm. Om man nu bara kunde 'putta på' med något lämpligt. Man kommer ju inte åt med handen. En räfsa som vi använt verkade passa just lagom för att 'peta lite med'. Mamma sa att: "Skall du vekligen använda den för att greja där i?" Jag tyckte att vad då? Jag skall ju bara peta på det där sista... *brak, brak* *knak, knak* Så stod jag förvånat där med ett skaft till räfsan en så där 40 cm kortare. Hur gick det till? ;)
 
Michael kom förbi en stund senare och hittade en räfsa något kortare än medel. Han tittade av någon anledning på mig. Och jag förklarade att det hände en liten olycka när de där mycket dumma, sista grenkrafset inte ville åka ned i tuggen... *tyst paus när han bara tittade på mig* Så suckade han och förklarade att min licens för att få köra grentuggen härmed är indragen på obestämd tid. Sen gick han och satte på kaffe. 
 
 

Kommentera här: