Okulering!
Och vad i helv... är ockulering? Bra fråga. Men om vi stoppar in det i sammanhanget 'fruktträd' så kan man säga att det är ungefär som att ympa. Fast en pytte-ymp. :)
Så jodå, allt sedan vi i biföreningens förtjänst gick en kurs i ympning så har vi haft planer på att förverkliga drömmen om att kunna göra fler utav vårat Vikarydäppleträd. Därför skaffade vi i våras tio A2 grundstammar för ympning, planterade dem och skötte dem efter bästa förmåga så att de skulle rota sig och må gott.
Tydligen skall man okulera i augusti för bästa förutsättningar för överlevnad (det måste vara någorlunda varmt och tid för trädet att läka innan vintern, men samtidigt inte så tidigt att det riskerar att blöda ihjäl om man karvar loss i det). Augusti var tyvärr tjock med annat göra och det hann bli september innan det lugnade sig tillräckligt för att göra det som måste göras. Tur i otur att september var hejdlöst fin med sol och värme, så vi hoppas att det inte spelade för stor roll.
Lämpligt årsskott knypsades från Vikarydträdet och de halvt dolda ögonen vid bladskaften skars försiktigt loss. Sedan var det att lägga ett försiktigt T-snitt i grundstammen, lätta på barken och stoppa ned ögat.
Ögat, lite snajsigt utskuret.
Det är inga stora grejer, men förhoppningsvis gömmer det sig ett helt träd i den här lilla fliken bark.
Ögat på bilden användes inte då man inte får ta på snittytorna. Det skall vara rena fingrar, verktyg och material vid all ympning och okulering.
Michael dokumenterade mina kunskaper med skarpa verktyg (det gick väl sådär... Vassa verktyg i pillig situation och obekväm ställning är inte en kombo som passar Tinis, nej.).
Barken är lite knepig att få loss på rätt sätt, Det är inte som på våren direkt, när saven stiger och barken nästan trillar av utav sig självt.
Efter T-snittet kör man ned ögat i slitsen.
