Årets sista äppelmustning.
Jahopp. Dags för sista omgången. Äpplen så in i bänken och det finns bara inte tid att ta hand om allt. Man får göra det bästa man kan av saken. Musta på! 😅
Efter mutor och fula förhandlingar lyckades Michael och jag engagera dottern med pojkvän för att fylla våra traditionella potatislådor med äpplen. Två lådor blir en lagom omgång mustning på 35-40 liter. Sedan börjar man tröttna. Mer var för övrigt inte aktuellt. Speciellt när förhandlingarna föll samman med barnen och de lämnade diskussionen mitt under pågående framställan... Vi börjar få slut på effektiva konfliktvapen. 😋
Innan mustningen kan börja måste allt diskas.
Jag är så jäkla bra på att diska!
Sedan allt är riggat och klart är det bara att köra igång. Michael brukar sköta pressen och påfyllning/tömning av äppelrivet från kvarnen. Jag hamnade vid äppeltvätt och delning.
Efter tvätt och delning "knökar" (Michaels beskrivning på hur jag mycket modest matar kvarnen med äpplen) vi äpplena i rivaren. 😁 När baljan under rivaren är full häller Michael äppelmassan i silduken som ligger i pressen.
Och varje gång pressen åker fram stönar Michael att han måste ordna en bättre press till nästa gång - hinken har för glest mellan hålen. Har han stönat de senaste fyra åren kan vi gott stöna nåt år till. Must blir det ju ändå.
Vi har helt gått ifrån pastörisering (tog alldeles för lång tid) för att istället frysa in musten i diskade mjölkförpackningar. Mycket smidigt och enkelt. Rymlig frysbox rekommenderas dock.
Sist men inte minst blir det en slutdiskning så grejerna kan stuvas undan till nästa år. Häpp!
Hm. Nog kunde han ha valt en bättre vinkel för bilden än en där jag ser ut som en puckelryggig gumma. Nä, smörj skall han ha. Och sen dricker vi lite äppelmust. 😘