Vi flyttar växthuset innan vinden gör det åt oss.

Vinden skall man inte bråka med! Den kan, om den vill och får möjlighet, åstadkomma rätt ordentlig röra. Vårt tomatväxthus fick i februari smaka på lite vindbyar rakt i bredsidan och vi slår oss för pannan och pustar ut över att inte gick åt helsike. 
 
Ser inte så farligt ut. Lutar lite kanske?
 
 
Vid närmare inspektion ser vi hur stark vinden är...
 
 
Med sin sårbara bredsida fri för vindbyarna har vinden sonika ryckt upp de gjutna betongplintarna. Att inte vinden fick tag in under och vrängde växthuset ut och in är ett under. 😅 Skulle det hänt hade det krockat med glasväxthuset och det hade blivit en trist vår... Och så kan vi ju inte ha det. 
 
Michael fixerade stommen efter förmåga så det skulle tåla lite hantering. 
 
 
Istället för att gräva och gjuta nytt köpte vi jordankare/jordskruvar. Dessa skruvades ned på växhusets nya plats (50 cm från den gamla!). Lite muskelstyrka är inte fel när skruvarna skall ned i backen. 
 
 
Med skruvarna på plats så körde vi in ett par stegar under växthuset...
 
 
Dessa pallades upp höjdmässigt över de nya plintarna så växthuset kunde skjuvas åt sidan så vi kunde komma åt att mäta ut och skruva ned plintarna även på andra sidan. De gamla gjutna plintarna grävdes upp. 
 
 
Ovan ser man även det gamla misstaget om att placera växhusen så tätt att det var problem att komma åt med gräsklipparen. Plintarna placeras nu så att vi kan det och det blir två flugor i en smäll. 😁 
 
 
Växthuset tillbakaskjuvet på stegarna och nedsänkt i de nya plintarna! Snyggt jobbat! 😘 Nu återstod lite städning och på bara fem timmar 😑 var det mesta sig likt igen. Förutom att tomatväxthuset sitter som berget.