Oxalsyrabehandling och kanske sista kollen för året.

I helgen var det spännande. Vi hade inte varit i bigårdarna sedan slutet av september. Och utan att få vara i kuporna och peta så är det lätt att åka på lite biskötarabstinens då och då. Oro och tankar om hur de hade det. Till exempel: Står kuporna kvar? Har de blåst omkull? Blivit länsade av fåglar, möss, mård eller vildsvin? Kanske ett sista-minuten-röveri och nu står de utan foder? Aaaaaaah!!!!
 
Så, ja. I helgen var det spännande att få åka ett varv i gårdarna och lyfta på taken, göra en snabb inspektion och droppa lite ljummen oxalsyra för sista varroabuset.
 
Bigården ser annorlunda ut när sommarens grönska är borta. Nu ser man till och med lite utav ån i bakgrunden. 
 
 
Några intressanta observationer gjordes. Somliga samhällen var inte jätteintresserade av att få träffa oss igen. Andra verkade knappt ens märka att taket saknades. Den öppna nätbotten vi har till kuporna gjorde det tacksamt att lokalisera vart klotet sitter. Även om de sitter så långt ned som första lådan. Man kikar ned mellan ramarna och ser efter vart man inte ser marken genom kupan - där sitter klotet. Bara att droppa på med oxalsyran utan att vara för orolig för att man är i och bryter med ramar och så vidare. Klotens storlek varierade och likaså position. Från handbollstorlek till att fylla en hel låda vägg till vägg! Sitta kunde de göra från allra längst ned i botten till att klota sig högst upp i täckplasten. Hm. Skall de göra så? Knepiga bin... Satt klotet långt ned var det ingen kondens på täckplasten. Satt klotet högt upp var det kondens i hörnen. Helt konsekvent resultat på det. Undrar varför... 
 
Jo, då. De finns där nere och surrar så gott så. 
 
Alla samhällen levde. Alla hade gott om foder. Några var av vinterklot handboll modell mindre, som sagt. Andra rejält större. Frågan är vem som mår bäst till våren? Fyra samhällen hade i vårt tycke mer nedfall av döda bin än vad som borde vara okej. Kan det ha varit en för tuff myrsyrabehandling inför invintringen? Kan det vara invintrade sommarbin som dött av? Kuporna står lite utsatt och blåsigt. Kan det vara det? Michael rafsade ut de döda bina för att rensa botten. Tja, till våren vet man. Det är så man får tänka. 
 
Dagarna är ju löjligt korta och på ett kick höll solen som bäst på att dyka bak skogen. 
 
 
Nu är det väl möjligtvis endast en rejäl storm eller ett dundersnöoväder som kan locka ut oss i gårdarna före februari. Kanske ett litet kik bara. Runt jul. Och kanske nångång i januari. ;)

Kommentera här: