Två uppgraderingar i slungrummet.
Två uppgraderingar värda att nämnas. Jajjemen. 😄
Efter förra säsongen nickade vi båda unisont och insåg att vår slunga var en flaskhals. Visserligen 12 ramar och självvändande, men den kändes inte särskilt självgående utan fick passas från och till. Samt att vi avtäckte snabbare än vad slungan kunde svälja. Hm. Det fick bli en vinterbeställning för att ordna upp detta.
I januari kom ett paket.
Spännande att få uppgraderingar så här långt före slungsäsongen. Man frågar sig om det kommer funka och får torrköra för att funktionstesta.
Som tur var blev det lite honung i år med och slungkorgen fick premiärtestas:
Uppgradering nr.1 Hahaha! 😍 39 fagra ramar istället för 12. Mycket trevligare och mer i tempo med produktionstakten vi var ute efter. Radial istället för tangential. Fungerade hur bra som helst.
Något som medförde att det kunde jobbas på i ett stabilt tempo allena eller rätt duktigt när man stod bägge två och avtäckte. Man behövde inte oroa sig ifall 'självvändningen' dummade sig och i obalans råkade slunga samma sida tre gånger i rad till exempel. Nu körde det på tills vi var klara med nästa omgång. Honungen var de enda uppsiktsmomenten.
Två som avtäcker rakt ned i vaxskruven är effektivt, trevligt och tillräckligt uppmuntrande när skattlådorna aldrig verkar sina. 😅
Uppgradering nr.2 Vid sista slungningen förra säsongen haverade vår enda avtäckningskniv. Tur i oturen att det bara var 20 skattlådor kvar, vilka fick avtäckas med hederlig gaffel. Problemet var den nit av aluminium som håller bladet i skaftet. Redan vid uppackning var bladet liksom lite löst i handtaget. Men vi hade aldrig använt en kniv förut och antog att allt antagligen var i sin ordning. Fast, som sagt, niten - gick av.
Vi reklamerade och tyckte att kniven borde hålla åtminstone en säsong. "Inga problem". Redskapshandlaren hade flera ärenden på bordet gällande samma modell och det vara bara att lämna in/posta den till dem så ordnade de en ny.
Vi fick en ny kniv, samma modell med variabel värme, och vid inkoppling av denna på elnätet löste jordfelsbrytaren i slungrummet ut. Mycket mystiskt. Felsökning gjordes utan några egentliga fynd (olika uttag/belastningsmoment testades och Michael for runt med multimetern i högsta hugg). Vid tredje försöket till inkoppling packade Michael ned kniven igen och konstaterade den hälsofarlig.
Tillbaka i butik reklamerade vi igen och tog en annan modell av kniv på hyllan. Inga bekymmer och hatten av till redskapshandlaren.
Vilken skillnad!
När det går att konstatera kvalitétsskillnader bara genom att hålla i en produkt är det rejäl skillnad. Gedigen, tyngre, två(!) nitar som håller bladet, inga glapp eller lösa grejer. Inte mer avancerat än av/på och tuta och kör. We like! 😀 Alot! Ja, så mycket att det blev två knivar och vad gäller den saken, avtäckningsknivar alltså, är det vägs ände och gott så det blir över.
Så hur effektivt blev det? Tja, istället för att stå och slunga från 9 på förmiddagen till 23 på kvällen, kunde vi köra samma mängd skattlådor och stänga slungrummet för dagen vid 16-tiden och ägna oss åt annat. Matlagning, hus och hem, nyslungade lådor/ramar tillbaka till bigårdarna osv. En mycket fin uppgradering med andra ord.
Nöjda? *stön* Icke. För litet slungrum, haltande logistik och ungefär en miljon andra saker. Men en (eller två) saker i taget. *gnuggar händerna* 😊