Utvärdering: Invintra bina med foder i påse.

Då var invintringen avklarad och alla samhällen har med god energi dragit ned 21kg socker (siktade på 20kg, men i slutändan blev det lite mer). Vilket för mig till hur det var att invintra våra bin med påse i sarg istället för dedikerad foderlåda. Invintring med påse. 
 
Preppad sarg med distans, påse, foder och lecakulor. 
 
Så hur gick det? Jo, uppenbarligen bra. Ett snabbt svar på den självklara frågeställningen: Vilket är smidigast, enklast och mest rationellt? Foderlåda eller foderpåse? Foderlåda. Punkt.
 
Men, det var egentligen inte det som var grejen. Utan som jag svarade på någon kommentar i det ursprungliga blogginlägget. Nämligen att det är lite som gungor och karuseller. Vilka förutsättningar har jag när det kommer till invintring?
 
Hur många samhällen har jag?
Hur mycket plats har jag till förvaring av biodlarprylarna?
Hur mycket pengar är jag redo att lägga på hanteringen av vinterfodret?
Hur mycket tid och energi får det lov att ta?  
 
Vår förutsättning här på Rännagården var att vi hade fler lådsarger än vad behovet på samhällena var. Ett inköp av foderlådor skulle ta en del uppmärksamhet från annan investering i biodlingen. En foderpåse kostade ca 70 öre. 80L lecakulor 149kr (och kulorna räcker till 60+ samhällen minst). Det vill säga att vi skulle kunna komma undan med en relativt liten nyinvestering. Det var också rätt trevligt att slippa ett par staplar med foderlådor på redan ansträngd yta, ja.  
 
Lite plus och minus med påse:
+ Relativt billigt. Absoluta budgetvarianten är ju att snickra samman fyra brädlappar till en fyrkant, ställ på kupan, i med foderpåse och nån form av distans så bina kommer upp. Lite flytetyg. Fodra på. :)
+ Man kan ge en kollosal fodergiva på en gång. Vi hade från början planerat två givor men man skulle nog - om man skött sin drivfodring ännu bättre, flyttat ned ynglet till nedersta lådan och fyllt på uppåt med utbyggda- eller rena mellanväggar - kunna ge bina en enda dundergiva som de kan dra ned bäst de vill. Vad man planerar och hur man sedan gör är ju något helt annat. Vi sätter upp årets tabbar på amatörkontot. ;) 
+ Påsarna tar väldigt lite plats. Kartongen med 500 påsar tar man under armen. 
+ Inget att rengöra/diska efteråt. Ta hem sargen. Spara leckulorna. Släng påsen. 
 
- Påsen vi valt var lite bökig att hantera när det vindade.
- Bina kunde faktiskt bita hål i påsen (lagom intressant att hiva i 12L foder och se hur det börjar strila ur flustret efter några sekunder...). Kan ha varit en engångshändelse, men vi tog det som en läxa och bytte hädanefter påsarna inför varje giva. Lyft ur den gamla, i med den nya, häll tillbaks de lecakulorna och i med foder.  
- Man behöver konstruera eller lösa någon form av separat gång upp till fodret.
- När påsen skall bort tar det lite extra tid om det är bin kvar i påsen.
- Kräver något större arbetsinsats än foderlåda. 
 
Ja, så man kan säga att det som man vann på gungorna tappade man på karusellerna. Eller vice versa. Beroende på ens förutsättningar. Michael gissar att vi kommer gå över till foderlåda. Men... vi kommer troligen köra påsarna nästa år med. Det här var ju premiärturen. :) Nu har man lärt sig hantera och parera guppen längs vägen för att få en smidigare resa, liksom. Det är ju inte så att jag står här och vrålar aldrig mer
 
Häftpistol behövs inte. Räcker med tejp. Troligen behövs heller inte den mittersta distansen i bigången,
så en enda tejpremsa för att säkra påsen räcker. Smidigare och snabbare. 
 
Inför nästa år och vår variant: 
Skatta tidigt. Drivfodra kraftigt för säker yngelsättning i 2-3 veckor. Flytta ned det mesta ynglet i nedersta lådan. Mellanväggar eller utbyggt uppåt i 2 lådor. Vinterfodra med sarg och påse. Säkra påsen med tejp. 2 fodergivor. Ny påse till varje giva.   
 
Sen var det ju det där med vad man planerar och sedan gör... ;)

Kommentarer:

1 Olof:

Det här med att det tar tid att ta bort påsen när det är en massa bin var har jag löst med att välja en dag när det är ok flygväder för bina så man bara kan skaka ut dem och de flyger hem igen. Förr väntade jag att bort dem tills varroabehandlingen i november, men det är mycket svårare och jag tycker det är värt att åka ut en gång extra.

Själv använder jag inte tejp men däremot måste vi antingen vara två personer eller måste det vara helt vindstilla. När det väl är foder i påsen snittar jag med kniv längs distansskivan.

Svar: Vi har funderat en del vidare runt det där med påsfodring och det kan vara så att vi kör en testomgång till denna säsong...Att få bina hur påsarna hade varit väldigt enkelt om det inte även varit lecakulor i påsarna som vi ville spara. Flytetyg för bina som funkar lika bra och är billigare hade varit fint. Då är det bara att vränga påsen ut och in och hem flyger bina. :)

För att snabba på hanteringen i fält tänkte vi prova att rigga påsarna i lådorna på hemmaplan och ta med dem klara ut i fält. Upp på kupan och fyll på foder. Då blir det mer som hanteringen av en foderlåda fast med påse, typ.
Martina Karlsson

Kommentera här: