Invintra bina med foder i påse.
Vi må vara helt ute och cykla, men nånting var det som fick oss att testa. Mestadels var det nog det faktum att behöva köpa alt. tillverka foderlådor till invintringen. Visst funkar glassbunkar och hinkar och diverse kreativa attiraljer... men det vore gott att slippa släpa runt och förvara ytterligare en pryl som bara används en gång om året, typ. Jag menar skall man ha, säg hundra bisamhällen, så måste man förvara etthundra foderlådor. Det är värdefull yta som kan användas till bättre saker när det kommer till biodling. En sarg har man redan. Multifunktionell dessutom. En påse tar liten plats. Den också med flera funktioner. Kombinerar man detta så borde det bli en skrymmande last mindre. Eller? Vi måste testa.
Sagt och gjort. På tåget till Beecome hoggade vi tåg-wifi och surfade efter en påse som kunde duga. Nån månad senare hade vi fått ett par varuprover och hittade en som passade rätt bra, faktiskt!
Lite lagom blek i tidig vårsol... Inte kamerablyg här inte. :P
Michael hivade i 20 liter och kollade efter läckor. Verkade fungera bra. Till och med så bra att hela påsen gick att lyfta ur sargen med sina 20 liter utan att påsen gav vika eller läckte. Bra! Några tester senare hade vi bestämt oss för denna modell. Tydligen en påse för styckdetaljer till slakt. Man klär insidan av en kartong med påsen och fyller med kött, helt enkelt. Svetsade fogar ger en platt botten. Livsmedelsgodkänd.
Spännande, men hur skulle den hantera sig i fält? Vi beställde en omgång påsar för just detta.
Michael snickrade distanser att ha till fodersargen.
Jag tvättade lecakulor... :(
Inte fullt så nöjd som man kan tro av bilden, men låt gå... ;)
Vi införskaffade även en dränkbar pump för att blanda sockerlösning. Det blev en tripp till Biltema...
Socker hade vi ju redan så det var bara att blanda.
Pumpen fungerade rätt okej. Ungefär som man läst om pumpar och sockerlösning. När lösningen tjocknade blev det tufft för vår lille pump och motorskyddet slog ifrån efter ett tag. Sedan startade den och gick med intervaller om cirka 2-5 minuter. Men hursom - blandat blev det.
Sockerlösning är rätt kladdigt! Se till att slangen sitter fast! *harkel*
Så blev det äntligen av att testa på riktigt! Ut i bigården och skatta och ställa iordning ramarna. Plasten under innertaket drog bak för att skapa ett utrymme för bina att komma upp. Sedan sattes sargen på. I med distansen/bigången!
För att locka bina upp till fodret så rilade vi ned lite sockerlösning i bigången. Sedan på med innertak och yttertak.
Det gick lite knackigt i början med påsen och hur den skulle skäras till och vikas ned i bigången, men vid fjärde kupan hade man fått lite snits på´t. ;)
Michael var ute dagen därpå och kollade hur det gick med infodringen och kunde konstatera att det gick hur bra som helst. Bina vandrade så snällt över kanten fram och tillbaka för att hämta ned fodret. :)
Efter denna omgång med 12,5 liter så portioneras resten ut i tre stycken 4 liters doser med någon veckas mellanrum eller två. I slutändan skall de vilket fall ha fått cirka 20 kg torrsubstans. När invintringen är klar får vi utvärdera hur det var att infodra med påse.
Underbart