Drivfodra med foderlåda.

Snacka om lyx! 😍 Efter att ha betat av öppen fodring ( kupan, så klart) när vi hade två samhällen. Till fodring och invintring med påse. Se här, till exempel. 12-23 samhällen hade vi då. Förra året tänkte vi inte invintra med påsar... men likt förbannat stod vi ändå där och skulle invintra med påsar när det hettade till. Vi insåg att foderlådor stod högt upp på inköpslistan allt efter samhällena ökade i antal.
 
Så i december kom tomten!
 
 
Inget mer jäkla daltande. Foderlådor är rock n´roll! 😆
 
Efter att ha slumrat över vintern hittade de ut i sommarvädret. Dottern spottade i nävarna (efter hot och mutor) och gick upp i ottan för att hinna måla skönheterna innan solen fann sig och försökte döda allt som rörde sig...
 
Rolla Nackalådor går superfort. 
 
Gröna och fina. 😊
 
Det mindre imponerande momentet var väl att dra skyddsplasten av plexiglaset som bildar bigången till fodret...
88 plexiglas gånger två sidor. En sopsäck med folie blev resultatet. Plus transparenta bigångar då så klart. 😄
 
 
Sen var det bara att åka ut i bigården, Skatta, kolla äggläggning, eventuellt byta drottningar på de samhällen som behövde det, lägga 'tittplasten' med en liten glipa och på med foderlådan. Hiva i fodret. *knäpper med fingrarna* Klart!
 
De busarna drog ned givan på fem liter på mindre än ett dygn. Sicka ena!
 
 
Hahaha! Sååå himla lätt. Inget kladd, klet och bus med bin under plastpåsen. Ingen jäkla tejp eller propoliskletad distans till bigång. Utan bara av med locket och häpp, häpp, i med 50-50 fodret och stäng igen. 😘 Så, jo. Rena lyxen. Snabbt och effektivt. 
 
Nu är det bara att hålla på ett tag tills det håller att behandla för varroan. Efter det blir det vinterfoder! Tidsbesparingen i pengar räknat gör foderlådorna intjänade redan första säsongen. Snyggt jobbat, tomten.

Sista omgången drottningar på gång.

Årets raketstart av bisamhällena gjorde att den planerade drottningodlingen halkade efter. Flera delningar fick göras löjligt tidigt och nu har vi stått inför drottningbyten för att hamna på rätt sida genpoolen. 😅 Men lärorikt har det varit. Drottningodling är förvånansvärt intressant och Michael nördar och står i.
 
Året till ära så införskaffade vi riktiga apideor/parningskupor och fann dem otroligt smidiga att ha med att göra. Att vi inte skaffat sådana förr skakade vi bara på huvudet åt. 
 
 
Det enda knepiga momentet var insamlingen av bin för att ladda apideorna. Men väl gjort en gång behövde de i vårt fall knappast laddas om. Snarare tömmas på bin!? 
 
Laddat och klart! Just stoppat i en kläckfärdig cell och ca 2dl nervösa bin. 
 
Laddade ställer vi dem svalt och mörkt (fick vi lära oss efter ett stökigt första dygn) ett eller två dygn. Sedan har vi ställt ut dem närheten av hembigården för lite romantik. 
 
 
Vi plockar cellerna så snart damerna krupit. 
 
 
Efter kontrollerad stiftning plockar vi drottningarna, märker och burar. Några tjejer till sällskap åker med. Ett klart nervöst moment de första gångerna - fånga en kvick drottning. Märkningen och att få ned både henne och följebin i tillsättningsburen. *stön* 😅 Men rutin hjälper, som alltid, och nu går det tämligen problemfritt.  Michael är säker på hand. 
 
Den här avläggaren blev av med sin drotting på något sätt. De var iallafall sugna på en ny när hon introducerades. 😊
 
 
I år har vi bara råkat på en drottning som inte accepterades. Michael lyckades rädda henne - i sista stund - och tillsatte henne i ett annat samhälle, där det gick bättre. Michaels visdomsord: "Ha alltid en drottningbur i fickan när du är ute i bigården. Man vet aldrig vad man hittar." 
 
 
Drönarslakten har så smått börjat i några kupor och vi hoppas att denna sista omgång damer hinner paras innan drönarna tar slut. De kryper på söndag och skall därför i parningskuporna redan på fredag. 

Dragen går mot sitt slut.

Helknasig sommar! Snabba, ryckiga drag som drog igång och for över på, ibland, några dagar! 😅 Hallondraget, som brukar vara ett par veckor, var över på knappt en arbetsvecka. Uppehållet, som vanligtvis är mellan maskros och hallon, märktes inte ens. Massivt maskrosdrag, rapsen gav nästintill inget om vi jämför med förra året. Det enda den gjorde var att klogga igen den vettiga houngen genom att vilja kristallisera... Klöverdraget kom rekordtidigt och har varat, som tur är till typ nu. Linden blommade bort på lite mer än en vecka och gav i år en mystisk, mörk honung som visserligen doftar åt lindhållet och smakar åt lindhållet, men ser ut som lushonung. Inte i närheten av förra årets lindhonung. Hm... 
 
När är det dags att lägga på en låda till? Tja, när man knäcker nedersta skattlådan och det ser ut så här. 😄 Honung på åkerböna doftar fantastiskt. 😍
 
Otroligt nog så har vi fortfarande drag i några bigårdar (tusan vet vad de drar på för snart är allt bara brunt och öde) och de starkaste kuporna går precis plus. Bina drar ut vaxet och fyller på i cellerna. Men nu är det verkligen på sluttampen och vi har börjat plocka lådor. Gjorde andra slungningen förra veckan, men fasen vet om vi inte lika gärna kunde ha skattat av rubbet och börjat drivfodringen. Även om bina börjat avvisa lite drönare så finns det fortfarande gott om dem och vi hoppas att de kan stanna för sista varvet på drottningodlingen.