Bordskycklingarna skall flytta.

Kycklingarna vi kläckte på köksbordet under lampan bodde tre dagar i en skokartong och var nöjda med det. Sedan blev de nyfikna på omvärlden och ville gå på upptäcksfärd i köket... Kanske kul, men nej tack. Vi har inte kommit riktigt så långt att vi har höns på vift i köket. Så ny boning fixades i garaget. 
 
Och ja, vi försökte tidigt att smita till hönsmamman dessa två också. Bäst fostran får de i regel med egen mor. Men hon ville INTE veta av dessa två och när hon ville hacka efter dem, var det dags att avbryta tyckte vi. 
 
Hursom. Ny boning i garaget blev en halvpall och ett par pallkragar. 
 
 
Det var ganska kallt på natten så värmelampan fick jobba. Och de gula dunbollarna trivdes. Och åt! Och växte!
 
Till slut hade de börjat tröttna på pallkragarna och ville gå på upptäcksfärd i garaget... Kanske kul, men nej tack. Vi har inte kommit riktigt så långt att vi har höns på vift i garaget. Så det blev dags för en flytt igen.
 
Michael stojade en stund med brädlappar och vips så blev det en låda för inslussning till Sigges domäner. :)
 
 
Lådan är måttanpassad för att hamna under bajsbrädan till höger i hönehuset. 
 
 
Det är lite smutt, men med noggrann planering kan det trivas höns här. Vårstädningen står på tur, noterar jag.
 
Jag passade på att dokumentera installationen av buren... ;)
 
 
Även vissa delar av de redan inneboende studerade spektaklet.
 
 
Inklusive Sigge, så klart.
 
 
 
Med slussen på plats och inredd var det dags att hämta bordskycklingarna. 
 
 
Hej, där. 
 
 
På plats i sin tillfälliga bostad kikar de nyfiket/förvånat på denna nya stora värld. De kanske får socialisera med övriga typper genom galler i nån vecka. Lära sig lite hur de andra gör och interagerar innan de släpps lösa med gänget. Beteende och hur man umgås är för höns ganska avgörande, har vi förstått. 
 
En av de framruvade kycklingarna tittar till nykomlingarna från drickautomaten. Världsvan och inte helt ostöddigt. 
 
 
 

Kommentera här: