Ursmältning av vaxet.
Tack och lov så var det inga mängder med ramar som skulle smältas ur! Bara nio lådor som blev bortsorterade sammanlagt under invintringen. Och igen är det bara att konstatera att skall produktionen öka så håller inte nuvarande utrustning. Mer uppgradering får inplaneras med andra ord...
I dagsläget fick vårt ihopsnick hålla för ännu en omgång ångsmältning. Som så många andra är det den populära, portabla och tjusiga tapetborttagaren som får agera ånggenerator. :) En låda med ramar ställs på en snickrad sak med ett galler för att fånga upp kokonger och pollenkubbar.
Det hela känns redan efter några minuter väldigt primitivt och man minns att man noterade redan förra gången att "det här måste man göra något åt". *stön* Hursom så är det ändå någorlunda effektivt. Det går bra med två lådor med ramar åt gången men cellplastlådorna tar ordentligt med stryk av värmen så av snålhet blev det en låda (dvs en omgång i taget).
Efter ursmältning och hastig skrapning blastar vi ramarna med högtryckstvätten!
Michael hade sett nån video på youtube där någon tvättade ramar med högtryckstvätt i nån snajsig ställning som låste ramen inför avspolning. Trevligt. Men Michael gjorde en quick-fix och skruvade fyra trallskruv i en sågbock som låste ramen. Fungerade hur bra som helst. Ramarna blev ungefär 80% rena. Spåren i Hoffmannramarna gick jättebra att blåsa rena med tvätten jämfört med att skrapa spåren med något för att kunna återvaxa pronblemfritt.
Hellre högtryckstvätta än att koka i kaustiksodalösning och sedan såpatvätta osv. Blir de tillräckligt rena för en omvaxning och tre år till innan ursmältning så har de roterat två varv och sex år (är iallafall planen). Då är det troligen kassering och nya ramar som gäller. Kan inte se någon skada i detta.
Här har vi det som blivit ratat inför omvaxning. Förutom tre uråldriga Hoffmanramar så är det vanliga ramar med avståndsstift... Och avståndsstift har vi numera blivit akut allergiska mot. Förutom allt pill (om man sätter samman dem själv) så går de inte att stapla vettigt och i kuporna fastnar bara de där förbannade stiften överallt och hakar i och kryper ur så att det blir tajt. Nej, tack säger vi då och låter dessa hamna på reservhyllan och agera ramar för drottningodling och ramar för drönarurskärning. Inte orkade vi skrapa dem ordentligt heller. Antagligen i hopp om att de inte skall komma i återanvänding nånsin och hamna i kaminen istället... ;)
Vaxet omsmältes och silades och slogs på mjölkkartong för att stelna över natt.
Att vaxet blir mörkt i färgen beror på att vi inte skaffat ett rostfritt galler till ursmältarlådan. Gallret som tar hand om kokongerna är galvat. Ännu en sak som man minns att "det där borde vi fixa". Så tänk på det. Rostfritt skall det vara om man vill ha gult och tjusigt vax. Upp på fixarlistan...
Men lite vax blev det ändå.
