Vikarydymparna - hur går det?

Ja, hur går det? Först inget vidare... Sedan rätt okej. Nu, troligen väldigt bra! :)
 
vårkanten beskar vi ympträden för att stimulera tillväxt av okuleringen. Ganska snart blev vi varse att något inte stod rätt till. Ympträden började växa, men inte på okuleringen. En undersökning av vad som gått fel gav svaret att ögonen vi okulerat in hade torkat. I höstas hade de växt fast och börjat växa. De växte till och med så de spräckte vulktejpen vi lindat okuleringen med. Men där var det nog som det gick fel. Okuleringen är känslig för uttorkning. Och utan skydd i form av tejp eller gummilapp torkade de helt enkelt fortare än vad de hann växa fast. Skit också... 
 
Men ingen depp utan pepp! :) Okuleringen ger ju möjlighet för hängslen och livrem och vi gjorde istället en enkel skarvymp på stumparna av grundstammarna som var kvar. Inga bilder på just inympningen, men nedan visas det rent praktiskt med klassiskt "kyrkfönster". 
 
En slits skärs och ympen sticks ned...
 
...bara så långt att det sparas ett kyrkfönster som skall hjälpa till med läkningen av ympskarven.
 
Ympkvisten stabiliseras med eltejp och sårpasta kletas på all öppen ved. 
 
Vi ympade in två ympämnen på varje grundstam. Och så här blev det:
 
 
Ympar man in två eller kanske till och med tre ympkvistar ökar man ju sina chanser ifall någon ymp inte tar sig. När man bekräftat att ympen tagit sig väljer man den som växer starkast och klipper bort den svaga. Vilket vi nu gjort. 
 
Riklig bevattning. 
 
Sedan beskärning. 
 
 
 
 
Alla grenar utom Vikarydympen (som har starkast tillväxt) klipps bort. Sårytorna behandlas med sårbalsam. Nu skall ympen få fortsätta växa till sig och nästa år skall den stagas upp med en riktpinne så att det äntligen kan börja bli ett riktigt träd!
 
 
Två grundstammar tog sig inte alls och de skall ympas om till våren. Annars så ser det i nuläget ut som om vi har åtta Vikarydäppleträd på gång! :) 

Kommentera här: